Prinsens minne i Halmstad

Lördag 17 augusti – dags för Prinsens minne – en halvmarathon i Halmstad. När man läser banprofilen är det en alldeles underbar rutt längs med havet med en instickare i ett villasamhälle och sedan ut och längs med havet tillbaka.

Lite nervös inför detta lopp, har tränat ganska mycket i veckan och benen har känts tunga. Men förberedelserna har varit bra (utifrån förutsättningarna),  massage hos Mats i torsdags, en lätt cykeltur på torsdags eftermiddag. laddning med carboloader (urk – inte gott) vila hela fredagen och bra sömn. Så nu var det bara att ge sig in i leken.

Vi rullade iväg strax innan 9 på lördagen, det var molning och regn låg i luften. Gatorna var rejält blöta så det hade regnat rejält under natten. Väderprognosen hade sagt regnskurar men som skulle dra bort över dagen. 2XU långa tights, funktionströja kort ärm och tunn löparjacka blev dagens utrustning. En handflaska med sportdryck som extra vätskesupport mellan vätskestationerna (det skulle visa sig vara direkt avgörande i loppet).

Vi anlände till Halmstad i god tid, parkerade vid Kattegattsgymnasiet och begav oss bort till tävlingsområdet. Stefan var min trunkbärare idag – underbare make, så skönt att ha honom med sig på såna här evenemang.  Jag hämtade ut nummerlappen, gjorde de nödvändiga toa-besöken, pratade lite med folk. Tanken var att börja uppvärmningen en halvtimme innan start så att kroppen var redo för att springa.

Millöparna gav sig iväg vid 11-tiden och vi hann se både starten och när de första gick i mål. Vi hejade även på Mattias Bramstång, tävlingsledare för denna tävling. En otroligt duktig och ödmjuk löpare som är otroligt duktig att organisera och planera, det ser man med all tydlighet på upplägget och organisationen för Prinsens minne.

Klockan tickade på – jag började värma upp och stretcha inför loppet.

DSC_0004Redo för start.

Klockan tolv gick starten, första km gick bra och det rullade på bra fram till c:a 12-13 km då helt plötsligt solen kom fram med all styrka. Det blev ordentligt varmt och vätskan tog slut. Fyllde på i alla vätskestationer samt i flaskan men jag fick ta av mig jackan, sänka farten så att jag hela tiden kunde dricka. Försökte springa och gå om vartannat men jag insåg att huvudmålet nu var att ta sig i mål. Jag struntade i tiden, struntade i att jag troligtvis skulle passera max-tiden på 3 timmar. Det var inte läge att fokusera på det denna gång.

Det hela gick bra – enda gången jag var lite orolig var vid ungefär 14 km när jag blev helt ”snurrig i bollen” och fick gå och dricka länge. Tömde flaskan helt och sedan lättade det. Alltså indikation på vätskebrist… Men jag var väldigt glad att jag hade en extra flaska med mig ut.

När jag kom till mål höll hela funktionärsstaben på att ta ett kort men när de såg att jag kom delade hela gänget på sig så jag fick en helt fantastisk målgång! TACK alla som hejade!! Någonstans tog jag in det och kom i mål. Tack Mattias för att jag fick gravering på min medalj – det var en extra bonus!

DSC_0048Trött Carina på väg in i mål.

Det blev ändå en förbättring av halvmaratontiden jfrt med Göteborgsvarvet (c:a 3.33). Tiden nu 3.07.58. Det går åt rätt håll!! Nöjd.

 

Annonser