Ferrari…vrooooom!!

Idag är den stora dagen då jag ska få köra supersportbil och i mitt fall en Ferrari. Jag fick egentligen en stuntkörning som 50-årspresent men företaget som anordnade stunt-körningen strulade så mycket så jag bytte in den mot att få köra supersportbil. Jobbade halvdag och åkte sedan hem.

Vid kvart över fyra begav sig Stefan och jag till Landvetter Airport Hotel där vi skulle möte upp Lotta och Anders (som skulle kolla in underverken till bilar, Anders är nämligen också väldigt bilintresserad). Vi var ute i väldigt god tid och fick se en vit Lamborghini och en röd Ferrari komma in för de som skulle köra innan oss.

20130430_170512 20130430_174615

Vid tjugo i sex var det så min tur. Jag fick en kort instruktion och sedan bar det iväg på lite småvägar till att börja med. Jag fick känna på bilens krafter och hur den fungerade.

Ferrarin jag körde var en F430, med en maxfart på 360 km/timmen och kraftfull motor. Jag började att köra med automaten och utan paddlarna. Ferrarin är bredare än en vanlig bil så jag fick tänka lite på var jag hade bilen – men det var inga problem.

Efter ett tag körde vi ut på motorvägen och det är här den verkliga upplevelsen kom. Jag accelererade upp till c:a 120 km/timmen på nolltid. Som mest låg jag på 180-190 km/timmen och det var en fantastisk känsla. Det bästa var när jag fick prova kick-down funktionen på bilen, jag fick växla ner till rätt hastighet och sedan ”gasen i botten” . Vad ska jag säga – WOW, WOW, WOW!! Otroligt – fantastiskt – underbart.

Efter att kört mesta delen på motorvägen, provat på att växla upp och ner med paddlarna,  körde vi tillbaka till Landvetter och gänget som stod och väntade. Tack för den här upplevelsen, den kommer jag leva länge på!!!

Ferrari_0430_2

Annonser

Jaaaaa – en Garmin 910 XT – vilken motivationshöjare!!

Har jag inte världens bäste man och make så säg. Det har varit några riktigt jobbiga dagar och jag har kämpat. Idag när jag kom hem låg det ett paket på mitt skrivbord och inuti….

garmin910XTen Garmin 910 XT. Underbart! Härligt!  Tusen tack min älskade gubbe för detta!! Nu kan jag mäta min simning, räkna ut antal armtag m m. I love it!!

Dessutom har jag klarat av 3:e dagen på Xtravaganza helfart – det ska vara den jobbigaste och det var den. I princip huvudvärk hela dagen – kalendern laddad med kunder och fullt med saker att lösa och fundera ut. Ganska slut när jag kom hem – men NU – PIGG!! Yes, yes, yes!!

Dag 2 på helfart – med Xtravaganza…

Helt klart en jobbigare dag än igår. Jag tog mig ändå ut och gick i dryga 4 km med musik i öronen. Det var absolut en lättare känsla i kroppen men energin var det sådär med. Väl hemma fick jag min belöning, varm sparris-soppa – mums.

Lite senare på eftermiddagen åkte vi bort till goda vännen Eva i Lindome för att titta på hennes nya valp, Dixie – allmänt benämnd som ”krokodilhunden” då hon gärna sätter sina tänder i diverse saker, bl a min tröja och mina byxben. Men så söt hon är. Efter ett tag lugnade hon ner sig och vi fick dricka vårt kaffe i lugn och ro. De andra mumsade nybakade kanelbullar men jag nöjde mig med kaffet och ett glas iskallt vatten. Sånt är livet just nu.

Kvällen avslutades med att titta på Mästarnas mästare där Mats Näslund blev utslagen.

Imorgon är det dag 3 – de säger att det är den jobbigaste dagen – vi får väl se.

Första dagen avklarad på Xtravaganza – helfart

Pust! xtravaganza

Första dagen på helfart – Xtravaganza avklarad OCH med träning! Det blev ett bra bodybalance pass idag med Lotta och sedan anslöt maken till simpasset. Jag tog inte i för Kung och Fosterland idag – och tur var väl det för några timmar efteråt blev jag vrålhungrig. Det blev en varm dryck med svampsmak framemot kvällskvisten.

Funkade! Tog även en kopp te – Kvällsro – för jag frös. Nu känns det lite bättre igen men jag kommer att få kämpa.

Jag får se hur det går med träningen och vilken intensitet jag kan köra. Jag kommer i alla fall att köra helfarten fram till nästa träff som är den 8 maj. Sedan får vi se.

 

 

Bodybalance + simning och helfart Xtravaganza…

Nu har jag kickat igång helfarten på Xtravaganza. Jag ska testa igenom alla smaker på ”pulver” – en del blandar man kalla – en del kan man blanda med varmt vatten. Blåbär i morse och grönsaker till lunch. Jag får nog säga att så här långt är ställningen 1 – 0  till grönsakspulvret. Det drack jag varmt och det smakade helt ok.

Dessförinnan träffade jag min kompis Lotta och vi åkte till Kristinedals träningscenter för ett Bodybalance pass och sedan ett simpass. Det funkade bra med dieten – men så är det ju ”bara” första dagen… Kroppen har inte tömt sina förråd av glykogener än.

Efter passen åkte vi hem och drack kaffe (jag tog dessutom grönsaksblandningen som lunch). Vi fixade också 50-årspresenten till Lottas ”gube” Anders – mer om det längre fram, men jag tror han blir nöjd.

Xtravaganza – och fart på viktminskningen…

Hej på Er!

Nu har jag varit på mitt första individuella möte med Xtravaganza och även första gruppträffen. Vår förträffliga hälsocoach Emma gjorde ett otroligt bra intryck på mig. Vi gick igenom grunderna, lade upp viktmål och diskuterade hur Xtravaganza fungerar i sin helhet.

Emma fixade även så att mitt befintliga träningskort konverterades till Xtravaganza-paketet, inga problem så nu är det bara att sätta igång. Jag fick med mig en påse med första veckans ”mat” – jag ska gå på något som heter helfart och då dricker man bara kalla /varma pulverdrycker och till det vatten. Det är bra för nu vill jag få fart på viktminskningen.

 

Fokus – släpp inte målet ur sikte…

2009 Ironman AustraliaJag lånar en målbild av en målgång på Ironman – och en riktigt duktig triathlet, Chrissie Wellington. Jag läser hennes bok just nu – Without Limits och det är den känslan jag vill jobba med framöver  Det ska inte finnas några gränser mentalt för vad ”Du” vill göra – tänk i målbilder, tänk i visioner. Försök genomföra dom – varför ska det vara omöjligt.

Jag tror att mycket handlar om HUR man tänker. Det är lätt att blockera sig själv. Just nu känner jag att jag är i en sådan ”period av tvivel”. Kan jag klara av att göra en Ironman, är jag inte för gammal för detta? osv osv. Men så kommer jag på mig själv – va f-n Carina, vem säger att du INTE kan klara det – det är dina egna hjärnspöken som jobbar övertid – lägg av.

En löparkompis från Stockholm använde uttrycket  – ”Nu ska jag ta mig till utmattningens yttersta gränstrakter” och det är nog det jag ska göra – både fysiskt och mentalt! När du är helt slut så orkar du i minst 30 min till…Så.. inget tjafs utan sätt fart nu, det är en bra bit till de yttersta gränstrakterna, ingen tid att förlora!!

Btw – nu är det 244,6 km kvar att springa – och… jag har stretchat målet till att gälla t o m Stockholm Marathon den 1 juni 2013.